Nytt från verksamheten

I Ur och Skur-skolan Skattkammarön

I början av hösten så hittade jag ett uppslag rörande leransikten som eleverna fick göra. Vi hämtade lera i kanten av en intilliggande å som vi korsar på väg till vår "skolskog". Jag hade gjort ett ansikte som jag satte upp i en grenklyka någon vecka innan och när jag introducerade uppgiften för eleverna så berättade jag en liten historia om leransiktet och att det var en trädande som hade bott här i skogen länge och som skyddade skogen och dess växter och djur.

Eleverna fick sedan en ca 1kg klump lera och vi gav oss av till lägerplatsen där de fick skapa sina egna ansikten och placera dem på egen utvald plats. De går i femte klass men tog sig an uppgiften med stor kreativitet och entusiasm. De fick dekorera sina ansikten med material från skogen och det användes blåbär, barr, kvistar mm . Vid det andra tillfället fick de namnge sina skapelser och sedan skriva en liten berättelse om den. Både mål i bild/slöjd men även svenska involverades på så sätt i uppgiften. Jag bifogar några bilder av elevernas ansikten. Hoppas att det kan vara till användning. 

Med vänlig hälsning,
Paul Olsson

 

 

 

Mullespelet – en tradition på I Ur och Skur Mulleborg

På Mulleborg arbetar vi med en årlig friluftsteater kring de fyra figurerna i Gösta Frohms sagor om Skogsmulle och hans vänner, Laxe, Fjällfina och Nova. Mullespelet har varit en tradition på Mulleborg sedan 1987, där alla barn på förskolan deltar.  

Handlingen utspelar sig i den miljö som böckerna om Skogsmulle och Fjällfina beskriver, det vill säga i skogen och i fjällvärlden. Det finns två olika uppsättningar som spelas vartannat år, där sångerna från böckerna och musiken är ett viktigt inslag. På det viset blir det något barnen kan relatera till, känner igen sig i och ger också en trygghet i vad som ska komma. Vi spelar teatern utomhus på en äng nära förskolan som året runt kallas ”Mullespelsängen”. Föreställningen hålls i slutet av maj och blir på så sätt också en avslutning på verksamhetsåret och vi bjuder då in vårdnadshavarna på lunch efteråt i vår trädgård.  

Alla barn på förskolan har olika roller i Mullespelet och vi vuxna är medagerande, som sångledare och berättare. Det gör att det skapas en gemenskap som inbegriper alla i verksamheten. 

Under våren försöker vi också ha olika projekt och teman som anknyter till årets uppsättning. Om det handlar om Skogsmulles äventyr i fjällen så har vi exempelvis ”Fjällfinaskola” i januari-februari, Sameprojekt och talar om vilka djur som finns i fjällvärlden. På det viset blir Mullespelet också ett naturligt avslut på de olika projekten. 

I maj börjar vi förberedelserna med barnen, men innan dess har vi vuxna planerat och gjort ändringar efter barnens intressen, framför allt de äldsta. Utifrån vad lyssnar de på för musik, sjunger för sånger eller dansar så kan vi ta med det just i årets förställning.  

Vi förbereder också barnen på handlingen genom att spela en dockteater för dem. I samråd med de äldsta barnen bestämmer vi sedan de olika rollerna. De yngre barnen på Knopp och Knytt har alltid alla samma roller i gruppen. Vi repeterar hela spelet tre eller fyra gånger och sjunger samtidigt många av sångerna vid sidan om. Vårdnadshavarna hjälper till genom att ordna kläder.  

På Mullespelsdagen har barn och personal på sig sina dräkter och tågar tillsammans till Mullespelsängen där vårdnadshavarna väntar. En vuxen är berättare och guidar barn och vuxna genom handlingen. Efter spelet avtackas alla skådepelare med en ros. 

Handlingen är som en ram som barnen agerar efter, allt från det lilla Knoppbarnet till det äldsta mullebarnet. Att få klä i sig rollen som myra, ekorre, Nalle Brum eller någon av Skogsmulles vänner är stort. Att de yngre ser de äldre agera ger en längtan till att själv vilja utvecklas som ”skådespelare” till nästa år. Självförtroendet och självkänslan ökar också när de vågar stå inför publik och agera.  

Vi upplever att medverkan i Mullespelet förstärker barnens känsla för de klassiska Mullefigurerna och därigenom ger dem en naturlig förankring i I Ur och Skurpedagogiken. Vi ser det som ett upplevelsebaserat lärande där barnen ges möjlighet att uttrycka sig genom språk, dans, musik, sång och även ges förutsättning att utveckla fantasi och föreställningsförmåga vilket stärker deras tillit till sin egen förmåga. Men framför allt ser vi att det skapar gemenskap och glädje som berikar verksamheten. 

Camilla Hillert, förskollärare, I Ur och Skur Mulleborg 

I Ur och Skur Skabesjöskolan & I Ur och Skur Dundret

Allt började i början av höstterminen 2020 när vi drog igång allt efter sommaren. Vi pratade om vi skulle ha ett gemensamt tema för våra 25 mulle- och knyttebarn och kom fram till att tema väder hade varit väldigt spännande. Idén slog mig att det hade varit fantastiskt kul att se hur det är i andra delen av Sverige. Jag skrev ut en förfrågan i I Ur och Skur-pedagogers Facebookgrupp och fick svar från Lena på förskolan Dundret i Gällivare, 170 mil från oss! Vi har tagit reda på att om vi åker 170 mil på andra hållet så hamnar vi i Florens, Italien!

Våra barn i Skabersjö var så frågvisa och nyfikna. Vissa har varit och åkt skidor och har lite vetskap om snö och fjällen men vi är många som aldrig har upplevt snö och kyla på det viset. Denna vinter har vi dock haft lite vinter i Skåne men det är vi inte bortskämda med. 

Jag och Lena mailar till varandra och skickar lite bilder på hur vi har det. Skabersjöbarnen är grymt imponerade av både snön och att barnen för Dundret kan åka skridskor. 

I slutet av hösten plockade vi olika sorters löv och skickade med post upp till Gällivare. 

Det är alltid spännande att få ett nytt mail och bilder. 

Med vänlig hälsning
Johanna, Skabersjöskolans förskola

I Ur och Skur Dundret

Den jag haft kontakt med i Skabersjö heter Johanna Hassgård, och det började med att de jobbade om väder och temperatur. För vår del blev utbytet stort i och med vårt projekt skogen, vi har fått bilder, löv och lärt oss massa  nya namn på träd som inte finns här. Barnen tyckte det var så himla roligt att ett träd kan heta ask, bok och pil! Och så är ju deras löv så stora jämfört med våra. Sedan har ju även det skickats vardagsfrågor mellan oss, ex vad vi leker, och det har fått barnen att inse att vi är ju ändå rätt lika, trots det stora avståndet..:) Avstånd och karta blev även det superintressant hos oss.

Ha det!

/Lena I Ur och Skur Dundret